Pyssel på kontoret

Idag känner jag mig trött. Vårtrött kanske. Är det inte väldigt mycket som ska hända på våren, benen ska plötsligt vara barbenta och allt ska leva upp? Och just precis då är jag trött. Jag tycker att det är viktigt att få vara precis som vi är. Kanske har ett snart decennium av att vara egen företagare, ett personligt varumärke och allt det där gjort mig mer luttrad. Jag har mycket att ge andra men framförallt är jag mänsklig, som alla andra. Ett hållbart samhälle börjar med att vi lever mer hållbart gentemot oss själva.

För egen del finns många dagar av härliga presentationer. I veckan ska jag till exempel till Riga för att bygga samhörighet i en grupp om 80 personer. Men det finns så många andra dagar också. Idag sitter jag på kontoret och klipper pedagogiskt material till kurser. Pyssel. Jag dricker snabbkaffe för det andra kaffet var slut. Jag har på mig mina Harem-byxor för att ingen kommer ändå se mig. Utanför viner tallarna och vitsipporna kämpar för att stå stadigt trots att vinterkylan vägrar släppa taget. Ett slags krig mellan vår och vinter, mellan nu och då. Ikväll ska jag in till stan och se min sambo Andreas ha sin release-konsert för hans nya skiva. Det är imponerande hur han kliver fram och visar sin talang. Jag hoppas att han når ut (eller in) hela vägen in i själarna den här gången. Han förtjänar det.

Återgår till att klippa mina rollspelskort (scenarios för att träna på feedback).

Ha en skön dag!